After Eightkakor

Två systrars sötaJag fick en så vacker bok av Kajs systrar. ”Två systrars söta” heter den och om ni inte redan har den hemma så tycker jag att ni ska beställa den omedelbart. Författarna är systrarna Lisa och Monica Eisenman  som under 8 års tid drev The Cookbook Café i Stockholm; en kombinerad kokbokshandel och ett café. Idag frilansar de som matskribenter och ägnar sig åt att skriva kokböcker. Känner jag mig själv rätt så dröjer det inte länge innan jag kommer att skaffa mig en till.

Trots att jag fick boken igår så har jag provbakat både Vindruvspajen och After Eightkakorna. Här tänkte jag dela med mig av de sistnämnda – ett par After Eightkakor som inte går av för hackor!

Choklad!

Med risk för att börja bli tjatig – men jag kan inte nog poängtera det – tänk på att använda en riktigt god choklad så kan man nästan säga att kakorna bakar sig själva! Jag använde en 66-procentig choklad från Valrhona. Kakorna påminner mycket om Chocolate Chip Cookies, de blir härligt krakelerade på ytan och mjuka inuti.

Recept:

125 g mörk choklad
125 g smör
1 ägg
2 ½ dl farinsocker
½ dl vispgrädde
4 dl vetemjöl
½ tsk bakpulver
1 nypa salt
10 grovhackade After Eight

Gör såhär:

Sätt ugnen på 175 grader. Smält choklad och smör i en skål över ett vattenbad. Låt svalna. Vispa ägg och farinsocker, blanda i grädden och choklad- & smörblandningen.

Blanda de torra ingredienserna och rör ner i smeten till en smidig deg. Blanda sedan i After Eight-bitarna. Forma degen till bollar. Lägg på en bakplåtspappersklädd plåt. Grädda i ca 12 minuter tills kakorna spricker lite på ytan, de ska fortfarande kännas något mjuka. Var inte rädd för att ta ut kakorna när de känns oroväckande kladdiga, de kommer att sätta sig när de kallnar.

Kaka

I receptet finns även med en glasyr som man kan ringla över kakorna. Jag hoppade över den då jag tycker att de inte behövdes, men testa gärna ni! Bland i så fall ihop 2 ½ dl florsocker, 5-6 msk vispgrädde, några droppar pepparmyntsextrakt och 1 tsk vaniljsocker. Ringla glasyren över när kakorna har kallnat helt.

Förvara kakorna i en kakburk med tätslutande lock.

 

Pizza på baksten!

Kaj fick en baksten i julklapp och ikväll var det dags att testa den. Det bästa med hemmagjord pizza är att man kan lägga på precis vad man vill och alla kan göra sin egen. Det skapar mys i köket helt enkelt! Idag gjorde vi en vanlig pizzadeg med durumvete. Tänk på att använda en god olivolja i degen och ordentligt med salt.

När man bakar med baksten är det viktigt att sätta in stenen i ugnen innan man sätter på den, om man sätter in stenen i en varm ugn finns det risk att den spricker. Så på med ugnen på 300 grader (med stenen i) och låt den vara igång i minst en halvtimme innan ni börjar baka.

Kavla ut degen riktigt tunt. Bred på en hemmagjord tomatsås (tomater, råsocker, vinäger, rödvin, timjan, oregano, olivolja, scharlottenlök, vitlök, salt och peppar). Mixa tomatsåsen och koka ner den tills den får en lite tjockare konsistens. Skär upp det ni önskar att ha på pizzan. Idag hade vi paprika, färsk tomat, portabellosvamp, färsk basilika, fetaost, mozarella, tryffelsalami, serranoskinka, zuccini, lök och ruccola. Man behöver givetvis inte ha allt på samma pizza utan blanda som ni själva vill.

Pizzabak

Vi grillade på zuccinin innan den åkte på pizzan, ett bra tips om man vill undvika att den vätskar sig och blir ”geggig” på pizzan. Det samma gäller löken Fortsätt läsa

Apelsinsoppa

Såhär i juletid brukar jag bli ganska ”mätt” på all julmat, det är gott i början men efter ett tag är det lätt att längta till något som inte är så mäktigt. De senaste åren har vi hoppat över ris ala maltan på julaftonskväll, det räcker med att äta gröten som dessert på jullunchen.

Istället för ris ala maltan har det blivit en tradition att äta denna dessert; Apelsinsoppa med äppelklyftor. Nytt för i år är att vi hade i lite stjärnanis, det gav en god touch till de annars ganska enkla smakerna. Tanken är att soppan skall vara lite syrlig och uppfriskande, så var inte rädd för att vara sparsam med sockret och generös med citronen.

 

Recept: Apelsinsoppa

6 dl vatten
1 ½ dl socker
1 kanelstång
2 st stjärnanis
Potatismjöl

1 citron
3 st äpplen
6 st apelsiner

 

Gör såhär:

Koka upp socker, vatten, kanelstång och stjärnanis. Red av med lite potatismjöl så att soppan får en lagom simmig konsistens. Pressa i en citron. Skala och klyfta äpplena, lägg dem i den varma soppan, ta av från plattan och ställ kallt.

När soppan är kall, pressa apelsinerna. Ta även med fruktköttet som fastnar i citruspressen. Häll apelsinsaften och fruktköttet i soppan, smaka eventuellt av med mer socker eller citron.

Denna soppan vinner på att serveras lite rumstempererad eftersom den då smakar mer än om den är iskall. Den kan också med fördel göras dagen innan den ska serveras så att kryddorna får ligga i och sätta smak.

Senapssill

Idag bjuder jag på en av mina absoluta favoriter på julbordet; senapssillen. Detta receptet har funnits med vår familj sålänge jag kan minnas. Det har alltid, enda sedan barnsben, varit lite av min och mammas grej att lägga in sillar tillsammans inför jul. Ibland varierar vi oss med nya smaker, men denna senapssillen gör vi alltid. Vi köper en hink med saltsill som får vattna ur under natten, sen läggs sillen in i 1-2-3 lag (1 del ättika, 2 delar socker och 3 delar vatten) med kryddor under ett dygn. Därefter är det fritt fram att göra vilken sill man vill. Idag har jag dock fuskat. Jag blev akutsugen på att göra senapssill och då kan man inte vänta i 2 dagar. Så jag köpte 5-minuterssill, vilket går lika bra. Eller i vart fall nästan lika bra. När jag och mamma gör sillen tillsammans brukar vi använda hennes egeninlagda gurka. Men ibland får man klara sig utan mamma, så idag fick jag köpa ”Mor Annas” på Hemköp.

 

Recept:

2 msk senap
2 msk socker
1 msk vit vinäger
Lite drygt 1 dl matolja
1 dl grädde

4 st sillfiléer
Inlagd gurka – efter behag
1 liten rödlök
1 knippe dill

Gör såhär:
Rör ihop senap, socker och vinäger. Tillsätt oljan i en fin stråle samtidigt som du vispar med en handvisp. Tillsätt därefter grädden.
Låt sillfiléerna och gurkan rinna av väl. Skär sillen i lagom stora bitar. Hacka löken, gurkan och dillen. Blanda ner allt i senapsröran och häll upp på väl rengjord glasburk.

 

Senapssill

Låt gärna sillen stå över natten och ”gotta till sig”. Men bara om ni har tålamod att vänta. Det hade inte jag.

Glöggtryfflar

Det börjar bli dags att baka julgodis och det går ju att variera i oändlighet. Jag tycker om att göra de ”klassiska” sorterna som ischoklad och knäck, men det är alltid roligt att testa något nytt varje år. Förra helgen gjorde jag glöggtryfflar för första gången. Jag bläddrade runt i lite mattidningar och tillslut hittade jag detta receptet.

Att göra egna tryfflar är väldigt tacksamt; dels är det väldigt enkelt och kräver få ingredienser, dels så går de att smaksätta dem i princip hur man vill. Det viktiga är att hitta ett bra grundrecept som ger tryfflar med bra konsistens, vilket jag tycker att dessa fick. I detta receptet är en del av grädden utbytt mot glögg. Tänk på att välja en choklad och kakao av god kvalité.

 

 

Recept:

100 g mörk choklad av god kvalitet, minst 70 % kakaohalt
100 g mjölkchoklad
½ dl vispgrädde
½ dl glögg
40 g rumstempererat smör
Kakao att rulla dem i

Gör såhär:

Hacka chokladen grovt och lägg den i en mixer. Koka upp grädde och glögg. Häll glöggrädden över chokladen, starta mixern och tillsätt smöret. Häll upp tryffeln i en plastad burk så att den blir lagom tjock för att skära i kuber. Låt tryffeln stelna i kylen, gärna över natten. Skär tryffeln i kuber eller rulla bollar och vänd i kakao.

 

När man ändå är igång och grejar i köket så är ett tips att göra dubbel sats på en gång. Det blir ca 30 tryfflar på enkel sats av ovanstående recept. Förra söndagen var vi bortbjudna på Första adventsfika hos några vänner och jag passade då på att ta med lite glöggtryfflar. Ett litet mysigt pyssel såhär i juletid och hemlagade gåvor brukar alltid uppskattas.

 

 

Enoteca Maglia

I somras öppnade Robert Maglia en italiensk kvaterskrog på Mariaplan i Majorna. Ett mycket trevligt tillskott tycker vi eftersom restaurangutbudet är tämligen begränsat i detta området. Vi bor ju själva i krokarna och att ha en bra restaurang runt hörnet är aldrig fel. Igår kväll var det dags att prova på Enoteca Maglia. Det är inte första gången som vi försöker få en bit mat på detta ställe, men eftersom det sedan öppning i stort sätt varit fullt så var det först igår som vi med lite framförhållning fick ett bord.

På klassiskt maner serverades vi bröd. Brödet kom i en papperspåse och servitrisen berättade att det skulle doppas i olivoljan. Vi beställde in lite vitt vin och såg fram emot våra förrätter.
Jag åt en Caprese – tomatsallad med basilika och mozzarella. Enkelt och gott, ungefär vad man kan förvänta sig. Tyvärr så är tomater inte så smakrika i december och man kanske borde skippa dem helt.
Kaj åt Capesante –  halstrad pilgrimsmussla på vildsvinssalami. Musslan var enligt vårt tycke överstekt. Det är synd då pilgrimsmusslor kan vara något av det godaste man kan äta när den är rätt tillredd, men även något av det tråkigaste när den är för hårt stekt vilket resulterar i gummikonsistens. Smakkombinationen var dock bra och troligtvis var pilgrimsmusslan bara ett engångsmisstag från kockarna.

 

Till varmrätt åt jag kalv med selleripuré och endive. Nu började det hända grejer, rakt igenom vällagat och en av de godaste av puréer som jag ätit på länge. Köttet var perfekt tillagat och endivens beska passade perfekt till rättens komposition.

Kaj åt en klassisk Osso buco och plötsligt hade förrätten bleknat bort. Ett härligt rimmat och mört kött placerat på en krämig polenta som badade i tomatsås och gremoulata. Rätten var toppad med rotfrukter och friterad märg. Smaker som smälte samman i munnen.

Kvällen avslutades med ett glas recioto della valpolicella och ett urval av italienska ostar. Ett väldigt trevligt avslut innan vi begav oss ut i decemberkylan och promenerade hem.

 

 

Enoteca Maglia är en mycket trevlig kvarterskrog med genuin italiensk mat som märkbart har lagats med kärlek. Här står besticken och servetterna i bunt på borden, det finns inga menyer utan den står skriven på en griffeltavla på väggen som varierar från dag till dag. Här är servisen lite vacklande, men det gör liksom inget utan känns vid ögonblicket förvånande nog lite charmigt. Det är hög ”hemma hos”-känsla och det är skönt opretentiöst. Det görs dock små missar, när varmrätten serveras av Robert själv har vi tomt i glasen och vi får själva be om ett vin till varmrätten. Inte så mycket att lägga någon större vikt vid, men ändå något för dem att jobba på. Som på så många andra ställen är ljudnivån för hög, servisen får fråga om vad som sas vid flertalet tillfällen och det är svårt att föra ett samtal med varandra i normal ton. Hit går man inte för en mysig middag för två, utan här sitter man tätt inpå varandra. Det får dock inte glömmas att detta ofta resulterar i en god stämning och en skön lördagspuls. På det stora hela är vi nöjda med kvällen och vi kommer garanterat tillbaka. Nästa gång blir det nog dock en charktallrik med ett glas vin i baren en vardag, när klockan blivit lite mer och ljudnivån sjunkit en aning. Gå inte hit försent bara om ni vill äta något, denna lördag så stängde köket redan kl 22. På vägen ut måste man ta en titt på köttet som hänger på mörning, memorera datumen när de tas ut och planera ditt nästa besök efter det.

På återseende!

 

Tack Emelie!

Vi gav henne ett frö och ur jorden växer nu vår egen Matlika-logga!

Vi ville ha något personligt på bloggen som ger en mer genuin känsla för våra besökare. Vi kontaktade därför Emelie Falk Renström som är en sann estet och duktig på digital design.

Vi är väldigt nöjda med resultatet och känner att sidan är lite mer matlik än tidigare. Vi hoppas att alla ni som följer bloggen uppskattar det nya utseendet. Sist men inte minst vill vi tacka Emelie och tipsa om att hon finns. Hon gör grymt bra saker, kolla gärna in några av hennes alster här: http://emeliefr.daportfolio.com

De godaste av pepparkakor!

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så tjuvstartade jag julen förra veckan med att baka pepparkakor. Om sanningen ska fram var inte detta första gången i år, vi åt nämligen julmat redan i oktober. När julmusten plötsligt stod på hyllan på Hemköp blev abstinensen så stor att det vankades Janssons, grönkål, prinskorv, ägghalvor och sill en söndagskväll. Gott var det, om än lite väl tidigt.

Detta receptet kommer från min farmor. Jag är ”uppväxt” på dessa pepparkakor med rabarber- och jordgubbssaft och tycker såklart att detta är de godaste pepparkakor som finns. I receptet i min bok står alla måttenheter i ”kaffekopp”, vilket är lite charmigt. Jag översätter dock här till deciliter eftersom det är lite enklare så. Som vanligt är mjölmängden ungefärlig, ni känner på degen när den är lagom. Hellre för lite än för mycket mjöl, det är enkelt att tillsätta mer mjöl vid utbakning om degen skulle vara lite för kladdig.

Recept:

1 hg rumstempererat smör
1,5 dl socker
1,5 dl sirap
0,75 dl grädde
1 tsk malen kanel
1 tsk malen ingefära
1 ½ tsk malen nejlika
1 tsk bikarbonat
½ tsk hjorthonssalt
10-12 st droppar citronarom (Finns att köpa i mataffären, ofta på hyllan med karamellfärg).
ca 9 dl vetemjöl

Gör såhär:

Blanda alla ingredienser väl i en bunke förutom mjölet. Tillsätt därefter mjölet och knåda på ett bakbord till en jämn deg. Plasta och lägg in i kylen, låt gärna vila i kyl över natten.

Klä plåtar med bakplåtspapper. Kavla ut pepparkakorna på mjölat underlag och stansa ut önskad form. Lägg kakorna på plåtar och grädda i 170 grader i ca 8 min. Låt svalna på galler. Lägg i en lufttät kakburk så att pepparkakorna behåller sin krispighet.

Vilket är ert bästa pepparkaksrecept?

Vegetarisk lasagne

Med risk för att låta en aning föråldrad men det känns som att tiden springer iväg som aldrig förr. Jag tittade in på bloggen och insåg att det var ett tag sedan den blev uppdaterad och min tanke blev genast vad har vi egentligen gjort sedan sist?

Dagarna fylls mest med jobb nuförtiden även om det stundtals hinns med lite annat smått och gott. Mamma har bland annat fyllt 60 år vilket firades med ett stockholmsbesök, fiskpedikyr och middag på B.A.R. En mysig helg med hela familjen där det blev tårtbak med underbaraste Maya, Champagnefrukost och allmän kvalitetstid. En barndomsvän var på besök förra helgen, där ett av målen var att jag skulle lära henne att göra hemgjord pasta till middag. Det gick sådär, kvällen slutade ungefär som när vi var 15 år, med hämtpizza och marängswiss. Inte så tokigt det heller. Förra veckan besöktes Hello Monkey på Magasinsgatan för första gången. Har tänkt att vi ska gå dit en längre tid nu men det har liksom aldrig blivit av. Gillar man dumplings och lite starkare mat så är detta ställe väl värt ett besök, nästa gång tänker vi testa den förhållandevis nyöppnade systerkrogen på Linnégatan.

Idag har jag haft en ledig dag och blev då sugen på att laga lite mat…kan kanske verka märkligt att man under lediga dagar kan längta efter detta när det just är matlagning som vi sysslar med hela dagarna. Men det är en helt annan sak att laga mat hemma än vad det är på restaurang. Här hemma kan man pyssla i timmar utan någon stress och testa sig fram hur man vill. Ett sätt att koppla av helt enkelt.

Idag blev det en vegetarisk lasagne som jag gör ganska ofta. Tyvärr strular sidan en aning så jag kan inte lägga upp några bilder. Troligtvis är det inga större konstigheter, men då Kaj inte är hemma (han är liiiite mer teknisk än jag) så får det bli ett bildfattigt inlägg idag. Man kan i princip ha i vad som helst i lasagnen men jag brukar använda bladspenat och getost. Principen är den samma som med vanlig lasagne, en tomatsås och en bechamelsås som varvas med smörstekt bladspenat och getost. Väldigt enkelt och väldigt gott. Jag hade lite västerbottenost kvar som jag rev ner också, det är gott med en lagrad ost så att det blir lite sting i härligheten. Tycker man om muskot så är det ett tips att krydda spenaten med. Grädda lasagnen i ca 200 grader i 40 minuter. Låt den gärna stå i en kvart är den kommer ut ur ugnen så att den får ”sätta sig” och ”gotta till sig” innan den ska ätas.

På tal om att tiden springer iväg…i helgen fick jag ett tips av min syster som jag nu måste dela med mig av. Hos henne åt vi yoghurt med saffranshonung och kanel till frukosten. Så fantastiskt gott. Jag funderar nu på ett testa en sorbet på dessa smaker. En yoghurtsorbet med smak av saffran och honung. Det kan bli riktigt gott eller också en flopp. Jag rapporterar när jag vet resultatet.

Hur som helst, den där yoghurten fick mig verkligen att längta till jul. Det är snart bara 1 månad kvar och det börjar bli dags för lite julbak. Det kanske är en aning tidigt..men vad spelar det för roll? Jag har nämligen gjort en pepparkaksdag idag som ligger på kylning. Jag tror det är dags att baka ut den. Det är ett av farmors alla recept och jag måste säga att det är det bästa (såklart). Jag återkommer med receptet i veckan. På återseende.