– I’d rather fall in chocolate!

Tillbringade en härlig dag i gott sällskap på Göteborgs årliga chokladfestival. I år höll denna tillställning till på Elite hotell på Avenyn, en avsevärd förbättring mot förra året på stadsmuseet. Utöver att smaka på choklad och titta på fina praliner så gick vi även på en föreläsning om Kakaobönans väg från träd till kaka. Föreläsning hölls i regi av Chocovic med Sylvain Marron som föreläsare. Mycket intressant och trevligt att insupa lite ny kunskap.

Mr.P – Pontus Fürstenberg har nu både ett galleri och en restaurang med sitt namn.
– Båda längst upp på Götaplatsen.

Vi valde att avrunda dagen med att prova denna nya bistro i Göteborg. Vi var ganska tidigt ute, runt 17:30 och tur var nog det för några timmar senare var restaurangen mer än full. Kan detta vara Göteborgs nya ”inneställe”, där man hänger innan det är dags att bege sig ut på Avenyn? Med de generösa öppettiderna, alla dagar 11-01, tror vi att detta kommer vara ett ställe där många vill spendera sin lediga tid på både för den goda maten och för den trevliga barens skull.

Vi inledde kvällen med att dela på två mellanrätter; vårrullar, friterad broccoli och lotusrot. Till detta fick vi två olika dipp. Gott, krispigt och en bra start. Den andra mellanrätten var bakad rotselleri, kantareller, rödbetschips och en riktigt go kräm. Höst på en tallrik kan man säga och en fröjd för både ögat och smaklökarna.

Så var det dags för varmrätterna. Lisa och Kamilla åt en långbakad kyckling glacerad med plommon, en melon- och avocadosallad med currymajonnäs och toast. En fantastisk kyckling med härligt knaprigt skinn som bara smälte i munnen. Riktigt fräscht ackompanjerat med en melonsallad och currymajjon som förde tankarna till BBQ. Det enda lilla frågetecknet var ”toasten” som inte tillförde så mycket mer än crunch…(och kanske lite väl mycket crunch….) Själv åt jag en casserolle Fürstenberg bestående av marulk och skaldjursdumplings med härligt krispig broccoli och pak choy som låg i en favorit rätt – buljong! Ingen grädde, inget smör bara massa smaker och fräschör, det enda ”aber” i det hela var storleken, kanske inte en maträtt som jag skulle lägga i kategorin stor på menyn.

Köket och servisen fick slita hårt när det fylldes på under kvällen och de fyrtio minuter mellan rätterna kändes dock inte långa någonstans då miljön inbjuder till samtal. Dock kan tilläggas att vi fick sitta lite väl länge med tomma glas innan någon uppmärksammade oss och vi bad om notan.
Rummet består av ett öppet kök och en bar placerad mitt i rummet med högbord runt om. Ett litet krypin finns till höger om ingången, men därifrån kan man inte se köket. Väggarna pryds av konst och till och med den som är helt ointresserad av konst kan inte missa dessa verk.

Vi kommer mer än gärna tillbaka och besöker Mr.P och vi tror att detta kan bli ett riktigt fint ställe att avnjuta något lätt och gott på.